En kväll bestämde vi oss för att testa thaistället GinnDee med sittplatser intill Fyrisån, lite mysigt. När vi tittar upp ser vi plötsligt hjärtan på himlen. Visar sig vara Scandinavian Airshow som vill sprida glädje. Även Stockholm, Bålsta och Västerås kunde njuta av hjärtan.

En het dag tog vi med oss mamma till Österbybruk för att hämta mina tavlor.
Vi passade på att äta lunch och tog en varsin räkmacka och svalkande öl på Bistro Jernet.

Mini var sig inte riktigt lik och vi hade kontakt med veterinär en tid. Vi testade specialfoder och hade precis bokat tid för blodprov när hon blev akut dålig en em.
Hon vinglade och till sist ville inte bakbenen bära henne.
Vi åkte till Ultuna och det såg inte alls bra ut. Hon behövde syrgas och fick smärtstillande då hon verkade ha mycket ont. Svaga reflexer i ögonen och ingen tendens alls till att kunna stå på benen. Prognosen var dålig och jag ville inte plåga henne mer med nya undersökningar så jag valde att låta henne somna in.
Ledsamt.

Mini bodde sina första år i Gnarp men blev liksom lite övergiven och där fanns ingen plats för henne. 2015 fick hon komma till mig och hennes unge Maja fick bo med Elias hos hans pappa. Hon var så skygg i början och inte alls någon knäkatt.
Minns hur glad jag var när hon satt hos mig någon minut. Hon hade god aptit och började bli lite rund. En kväll kände jag att något rörde sig i hennes mage!
Dagen efter bäddade hon i dotterns säng och gav sig inte förrän min äldsta son stannade med henne. Så föddes då Citrus och Lucifer.
Det var alltid lite olika bud om hennes ålder men den uppskattades till ca 15 år nu när hon fick sluta sina dagar.

Hon var väldigt egen och vi skrattade ofta åt hennes rusningar här genom lägenheten. De sista åren var hon väldigt social och satt alltid på armstödet till fåtöljen, tätt intill.

Elias fyllde 19 år och han firades i förorten.